söndag 10 oktober 2010

Jacob Dandernell

Kakelugnsmakaren, Mästaren 1722- 1734.

Första husförhöret som man kan hitta Jacob Dandernell med familj är 1730.

Mästare Jacob Dandernell
Hustru
Svärmoder
Gåvobarn Olof (första gången till Herr Ekströms förhör) och Peter

Källa Arboga stadsförsamling AIa:1c 1730-1752
Källa Bladet är hämtat från Kakelungsmakare i Svergie före 1846.







Finns även en bok som heter Kakelugnar spisar och Kaminer som Britt och Ingmar Tunander har skrivit som också tar upp vilka som var verksama i Kakelugnsmakare.











Skråna bestod av:
Mästare
Gesäller
Lärlingar
Skråväsen är ett organisationssystem för hantverkare. Där yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena är sammanslutna i olika föreningar, skrån, med särskilda privilegier .
Ett skrå leddes av en ålderman vars uppgift var att sammankalla skråmedlemmarna och att företräda skrået inför myndigheterna. Han hade även ofta en central roll i skråets interna kvalitets kontroll. Varje mästare drev en egen hantverkarverkstad. Om man ville öppna sin egen verkstad måste man först gå som lärling hos en mästare, under lärlingstiden gick man som en praktikant med mat och husrum som lön. Det kunde dröja flera år innan man kunde fullborda sin utbildning som gesäll. Gesällerna var alltså hantverkarlärlingar som avlagt gesällprov. De var i princip vanliga anställda och arbetade mot lön. Gesällprovet bestod i att förfärdiga något föremål eller liknande som var skråets specialitet, efter detta tilldelades den nyblivne gesällen ett s.k. gesällbrev. När man sedan lärt sig hantverkets alla hemligheter och ansågs vara duktig nog måste man göra ett mästarprov för att bli godkänd som mästare. Men om skrået ansåg att det redan fanns tillräckligt många mästare i staden fick man ändå inte öppna sin egen verkstad.
Skråna erhöll av staten ett legaliserat oligopol inom sitt verksamhetsområde. Magistraten hade en representant i skrået som följde verksamheten och såg till att skråstadgan (skrålagarna) följdes. Skråna fick inte bilda priskarteller och förväntades dela upp marknaden emellan sig. De olika mästarnas verkstäder skulle växa i samma takt, det var inte tillåtet för en mästares verkstad att växa på bekostnad av en annans.
Skråämbetet
Skråämbetet utgjordes av alla mästare inom det geografiska område där skrået verkade.
Upplagd av

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

wikipedia Andenne

Dandanell I släkten är ett flertal medlemmar masmästare under 1600-talet. Kommer av Andenelle, en ort som ligger 16 km nordost om Namur.

Från Wikipedia

Andenne ligger i provinsen Namur) (Stadsvapen)
Basfakta
Stat Belgien, Region Vallonien, Provins Namur
Geografiska koordinater 50° 29' norr, 5° 6' öst
Borgmästare Claude Eerdekens (sedan 1977)
Styrande parti Parti Socialiste
Area 86,17 km², Befolkning 2006 24 407
Befolkningstäthet 283 inv/km²
Tidszon UTC+1
Webbplats www.andenne.be


Andenne (på vallonska: Andene) är en franskspråkig stad och kommun vid floden Meuse i provinsen Namur, Vallonien, Belgien.

Efter en pilgrimsfärd till Rom ska Begga av Landen ha grundlagt klostret i Andenne 692, där hon sedan levde som abbedissa fram till sin död 693. Hon var farmor till Karl Martell. Enligt legenden ska Karl ha växt upp vid klostret där han som barn ska ha dödat en i trakten härjande björn. Som minne av detta använder staden Andenne fortfarande en björn som sin symbol.

År 883 plundrades området av normander. Greven av Namur lät förstöra staden år 1059. Trupper från Liège plundrade staden 1152 och 1155. Andenne blev också hårt drabbat under det så kallade Kokriget (Guerre de la vache) mellan greven av Namur och furstbiskopen av Liège 1275–1278.

Fiendskapen mellan Liège och Namur fortsatte under 1400-talet. Bland annat härjade trupper från Liège trakten kring Andenne 1429. Staden blev återigen plundrad 1467, denna gång av flyende trupper från Liège efter slaget vid Brustem.

Redan under medeltiden blev Andenne känt för sin för keramik väl lämpade lera. Staden har sedan dess varit förknippad med lergodstillverkning av olika slag. Under 1700-talet startade också en omfattande produktion av lerpipor och fajans i Andenne. Idag finns ett keramikmuseum i staden (Musée de la Céramique) och en liten lerpipstillverkning i Andenelle (Piperie d’Andenelle).

Under åren 1764–1778 byggdes en stiftskyrka i Andenne: Sainte-Begge. Här finns ännu idag den heliga Beggas relikskrin.

Under första världskriget intogs Andenne av tyska styrkor i augusti 1914. Under den tyska ockupationen lät de tyska styrkorna avrätta 218 civila som hämnd för attacker av belgiska motståndsmän.

1977 sammanslogs staden Andenne med omkringliggande landskommuner. Kommunen Andenne är idag indelad i tio områden: Andenne, Bonneville, Coutisse, Landenne, Maizeret, Namêche, Sclayn, Seilles, Thon-Samsom och Vezin. Kommunen Andenne har idag drygt 24 000 invånare, varav drygt 9 000 bor i själva staden Andenne.

Idag är Andenne känt för sin björnkarneval och den årliga ”Bear Rock Festival”.

I Sclayn finns grottor (Grotte Scladina) med lämningar efter 130 000 år gamla bosättningar.

I stadens östra utkant ligger den gamla byn Andenelle där en av Belgiens bäst bevarade romanska kyrkor från 1112 är belägen. Med största sannolikhet härstammar den svenska vallonsläkten Dandenelle från denna by.

http://sv.wikipedia.org/wiki/AndenneAndenne
Källa Från Wikipedia

Exporterade den svenska metallen

Exporterade den svenska metallen
Louis De Geer. (Jernkontorets bildsamling)

Valloner

Valloner
Vallonernas invandring till Sverige i 1600-talets början är väl känd. Trots det saknas mycken kunskap om dessa tidiga ut- och invandrare. Varifrån kom de? Varför flyttade de till Sverige? Vad har vallonerna betytt för svensk järnhantering? Hur länge bildade de en särskild grupp? Och hur har vallonerna betraktats i Sverige?Här presenterar svenska och belgiska forskare aktuella rön om vallonutflyttningen till Sverige och om vallonernas vidare öden i det nya landet. Det är första gången som sakkunniga från båda länderna lägger fram sitt vetande i en gemensam svenskspråkig utgåva.Boken är resultatet av ett samarbete mellan de historiska institutionerna vid Uppsala universitet och det belgiska Université Catholique de Louvain. Utgåvan har redigerats av Anders Florén, som var professor i historia och chef för Dalarnas forskningsråd i Falun, samt docent Gunnar Ternhag, verksam vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet och Dalarnas forskningsråd.