onsdag 4 februari 2009

Kakelugnsmakaren Dandernell i Arboga

Den här inlägget kommer att handla om släkten Dandernell i Arboga, Köping och Lindesberg i Sverige.
Jag är en tjej som släktforskar på släkten Dandernell.

Släkten har varit verksamma som kakelugnsmakare i Arboga under 1700-1800 talet och repslagare i Köping. Jag har haft kontakt med Köpings museum. Det fanns en del på Köpings museets grundades 1887 av repslagaren Per Alfred Dandernell.

Finns det någon mer som släktforskar på släkten Dandernell i Arboga/Köping/Lindesberg och kanske i Danmark? Skriv gärna inlägg.

Kakelugnsmakare. Mästare i Arboga 1725 (Pskr 16;136)
Jakob Dandernell död 1734-05-16 Arboga Stadsförsamling
Gift med Anna Gillberg Född 1700 Västerås död 1758-12-21 Arboga
stadsförsamling
Annas moder bor hos familjen i Arboga enligt hfl 1730, 1732, 1734 och
17 februari 1735 då maken Dandernell är död. Anna gifter om sig med en
medarbetare till sin avlidne första man 1 1/2 år efter dennes död.
Svärmodern bor i hushållet 1730-1735 (AI:1c)
Jacob Jacobsson Dandernell döps 13/6 1734 i Arboga sfs. död 1784-02-22
Arboga sfs.
Han utbildar sig till kakelugnsmakare och gifter sig första gången med
Brita Söderman 3/8 1761 i Köping sfs. Efter hennes död 3/2 1776 gifter
han om sig den 31/10 samma år i Arboga med Anna Maria Floding. Hon dör
1792 i Arboga.
Jacob dör 22/2 1784 i Arboga sfs. I sitt första gifte sägs han ha haft
sex barn, varav en son och en dotter lever vid hans bortgång. Med andra
hustrun har han endast en dotter och hon är i livet. Denna dotter heter
Elisabet Maria, är född 3/9 1778 i Arboga stadsförsamling och flyttar
1794 till Köping enligt Arboga hfl.
Jakob Dandernell var i lära hos styvfadern mästaren O Hedenström 1753 -
54. Själv
mästare i Arboga 1761 - 84. (Pskr 16;136) Bodde Sunnan Ån Westra Qwart
nr 12. (AI:2) Död av förstoppning 22 feb 1784 i Arboga stadsförs (U).
“1:a gången gift 6 barn av vilka en son och en dotter leva. 2:a giftet
en dotter som lever”. Begravd 7 mar 1784 i Arboga stadsförs (U).
Gift 1:o 1761 i Köping (U) med Söderman, Brita. Född 17 nov 1729 i
Köping (U). Döpt 18 nov 1729 i Köping (U). Död av lungsot 3 feb 1776 i
Arboga stadsförs (U). “47 år. Uppförande kristeligen och väl. 6 barn, 2
leva allenast. Begravd 11 feb 1776 i Arboga stadsförs (U). Uppförande
kristeligt och väl. 6 barn 2 leva allenast. Far: Söderman, Johan
Bengtsson. Krukmakare.

Källor: Hans Scholtz, Kjell Lindblom, Arboga husförhör och födelsebok, Ingela Räder Köpings museum och jag Annica Grip.

Släkten Dandernell är vallonskt och det finns flera stavningar på den Dandanell (e), Dandenell, Dandernell och Dandanel mfl.

Känner du till något om släkten Dandernell?
Upplagd av
Etiketter:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

wikipedia Andenne

Dandanell I släkten är ett flertal medlemmar masmästare under 1600-talet. Kommer av Andenelle, en ort som ligger 16 km nordost om Namur.

Från Wikipedia

Andenne ligger i provinsen Namur) (Stadsvapen)
Basfakta
Stat Belgien, Region Vallonien, Provins Namur
Geografiska koordinater 50° 29' norr, 5° 6' öst
Borgmästare Claude Eerdekens (sedan 1977)
Styrande parti Parti Socialiste
Area 86,17 km², Befolkning 2006 24 407
Befolkningstäthet 283 inv/km²
Tidszon UTC+1
Webbplats www.andenne.be


Andenne (på vallonska: Andene) är en franskspråkig stad och kommun vid floden Meuse i provinsen Namur, Vallonien, Belgien.

Efter en pilgrimsfärd till Rom ska Begga av Landen ha grundlagt klostret i Andenne 692, där hon sedan levde som abbedissa fram till sin död 693. Hon var farmor till Karl Martell. Enligt legenden ska Karl ha växt upp vid klostret där han som barn ska ha dödat en i trakten härjande björn. Som minne av detta använder staden Andenne fortfarande en björn som sin symbol.

År 883 plundrades området av normander. Greven av Namur lät förstöra staden år 1059. Trupper från Liège plundrade staden 1152 och 1155. Andenne blev också hårt drabbat under det så kallade Kokriget (Guerre de la vache) mellan greven av Namur och furstbiskopen av Liège 1275–1278.

Fiendskapen mellan Liège och Namur fortsatte under 1400-talet. Bland annat härjade trupper från Liège trakten kring Andenne 1429. Staden blev återigen plundrad 1467, denna gång av flyende trupper från Liège efter slaget vid Brustem.

Redan under medeltiden blev Andenne känt för sin för keramik väl lämpade lera. Staden har sedan dess varit förknippad med lergodstillverkning av olika slag. Under 1700-talet startade också en omfattande produktion av lerpipor och fajans i Andenne. Idag finns ett keramikmuseum i staden (Musée de la Céramique) och en liten lerpipstillverkning i Andenelle (Piperie d’Andenelle).

Under åren 1764–1778 byggdes en stiftskyrka i Andenne: Sainte-Begge. Här finns ännu idag den heliga Beggas relikskrin.

Under första världskriget intogs Andenne av tyska styrkor i augusti 1914. Under den tyska ockupationen lät de tyska styrkorna avrätta 218 civila som hämnd för attacker av belgiska motståndsmän.

1977 sammanslogs staden Andenne med omkringliggande landskommuner. Kommunen Andenne är idag indelad i tio områden: Andenne, Bonneville, Coutisse, Landenne, Maizeret, Namêche, Sclayn, Seilles, Thon-Samsom och Vezin. Kommunen Andenne har idag drygt 24 000 invånare, varav drygt 9 000 bor i själva staden Andenne.

Idag är Andenne känt för sin björnkarneval och den årliga ”Bear Rock Festival”.

I Sclayn finns grottor (Grotte Scladina) med lämningar efter 130 000 år gamla bosättningar.

I stadens östra utkant ligger den gamla byn Andenelle där en av Belgiens bäst bevarade romanska kyrkor från 1112 är belägen. Med största sannolikhet härstammar den svenska vallonsläkten Dandenelle från denna by.

http://sv.wikipedia.org/wiki/AndenneAndenne
Källa Från Wikipedia

Exporterade den svenska metallen

Exporterade den svenska metallen
Louis De Geer. (Jernkontorets bildsamling)

Valloner

Valloner
Vallonernas invandring till Sverige i 1600-talets början är väl känd. Trots det saknas mycken kunskap om dessa tidiga ut- och invandrare. Varifrån kom de? Varför flyttade de till Sverige? Vad har vallonerna betytt för svensk järnhantering? Hur länge bildade de en särskild grupp? Och hur har vallonerna betraktats i Sverige?Här presenterar svenska och belgiska forskare aktuella rön om vallonutflyttningen till Sverige och om vallonernas vidare öden i det nya landet. Det är första gången som sakkunniga från båda länderna lägger fram sitt vetande i en gemensam svenskspråkig utgåva.Boken är resultatet av ett samarbete mellan de historiska institutionerna vid Uppsala universitet och det belgiska Université Catholique de Louvain. Utgåvan har redigerats av Anders Florén, som var professor i historia och chef för Dalarnas forskningsråd i Falun, samt docent Gunnar Ternhag, verksam vid Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet och Dalarnas forskningsråd.